måndag, november 23, 2009


Från ekonomipristagaren får vi (som gått i USAs fotspår) veta att vi har minst två krisår framför oss. Och betänk att det är val snart, efter det blir det nog salt i såren.
Om man ändå vore norrman!?
Den bok som jag rekommenderade för ett tag sedan har nu röstats fram som årtiondets bästa av The Times. (Man har tagit med alla kategorier: nyöversättningar, fackböcker, Harry potter etc.)
Etta alltså:
Cormac McCarthys The Road


Som nummer fem kommer

Suite Française, Irène Némirovsky (2006)
Den anser jag ännu bättre. Men det är nog en smakfråga.
Eller min läggning.
Den första handlar ju om spillrorna av mänskligt vansinne. I den senare är människans galenskap, girighet och intolerans i full verksamhet.
-----------&---------
Så har Christa Schroeders bok fått mig in på militärhistoria igen. Jag har minst tre hyllmeter sådan. 1/3 oläst.

FELIX STEINER
Vid den nordamerikanska militärhögskolan i West Point hänger en stor oljemålning föreställande Felix Steiner som SS-General, vilket torde kunna tolkas som att han var och är, respekterad även av sina forna fiender.

Ovan lite text jag lånat härifrån

Jag vill inte ens skriva ut namnet. Och jag är ingen anhängare, men kolla hur välorganiserade dom är!

-----------------------

Från CHARLES WHITING har jag tagit denna episod i slutet av kriget. Arméledningen ville inte lyda Hitlers galenskaper och SS-generalerna ville inte lyda någon.
Texten fortsätter i mitt sammandrag ungefär så här: S vägrar envist, han stod emot Tysklands högste soldat. "Nej, jag vägrar. Anfallet är rena mordet! Gör vad ni vill med mig!"
Keitel rycker till slut på axlarna och ger upp.
(Med kejsargardet menas SS)