-----Från verkligheten och fantasin-----

-----Från verkligheten och fantasin-----
Från idévärlden. Den egentligt sanna, som ligger bortom tid och rum(enligt Platon) Och från verkligheten. Den flyktiga!!

söndag, februari 03, 2008

ÖBO TILLHANDAHÅLLER
UNGARNA SPRIDER


Ris och Ros till ÖBO. Man blir inte glad av miljösvineriet hos ÖBO.
Jag tror
inte på ÖBO´s miljöpolitik. Lägga en sopstation alldeles bredvid en bra fågellokal och skyddsvärd natur.
-----------&---------
Rosor dock för att man bjöd oss på så fin teater med tilltugg (laxsnittar). Jag saxar ur NA´s text: Manusförfattare Per Söderberg är absolut briljant som den melodramatiske Hjalmar Bergman. Han fullkomligt vibrerar av inre konflikt: en man med makt, men
samtidigt helt maktlös, han är stor och bullrig och ändå så liten och bräcklig. Tyngd av anklagelser av både det ena och det andra slaget, hårt ansatt av den inre kritikern....... "Bakom 5 stängda dörrar" är välskriven och vilar på enkla medel, varma teaterhjärtan och talang. Den är imponerande väl framförd, och förtjänar att bli ett återkommande inslag i Nya teaterns repertoar.
-------------
Jag menar att denna pjäs skulle passa bra för gymnasiets svensk-undervisning. Årskurs 3 kanske. Då skulle man kunna betona hans verk mer. Här glider de förbi i drömsekvenser.
Och nedtona missbruket. Vilket eleverna inte behöver konfronteras med.
Drogmissbruk meddelas dom så bra/dåligt ändå av Aftonbladet och Ex.
----------&---------
Några exempel på Hjalmars förfall från boken "Se fantasten" av E H Linder.

För en visit hos makarna Bonnier efter Tors giftermål med Tora Nordström hade Bergman "gjort sig fin", hade rosor med sig och stank av parfym. "Han var sminkad och pudrad och hade en hel rad armband som han oavbrutet skramlade med."
---------
Och så här togs några unga amatörskådespelare emot av författaren.

"Bergman föreföll omtöcknad och (därför?) ytterst frispråkig, han tog emot liggande till sängs och nästan helt avklädd. Byrån var fylld av ståltrådsomspunna konjaksflaskor, han kom med propåer om praktiska tjänster som besökarna inte riktigt förstod och som därför kunde göra dem illa till mods."
---------
Så går han in hos en bekant, där bara pigan är hemma, och spelar(?) död.

Vid Greta Strömboms hemkomst fick hon höra: författaren har sökt frun, han finns någonstans här. Greta gick runt en stund, men öppnade då inte dörren till violetta rummet. Det skedde senare, mer av en tillfällighet.
På sängen låg Hjalmar. "Jag hade kunnat svära på att han var död." Han var vit i ansiktet, orörlig. Ingen andning märktes. Stel, tillbakalutad i sängen och med dödens färg - och så det där vita lakanet på bordet. "Det var alldeles overkligt." Dessutom hade han ringt tidigare och sagt att han ville säga adjö. "Synen gjorde mig totalt modlös."